Eliminering av låtsas-männens oönskade handlingar

Det finns sannerligen inte många maskulina män här i världen, som jag tidigare nämnt. Men många män vill gärna se sig som sådana. Några utav dessa män är Roosh V och hans sympatisörer. Roosh V är en amerikansk pick-up artist och författare som är känd för sina kontroversiella texter om bland annat antifeminism. Han är också ledaren av en rörelse som han kallar ”neomasculinity”. Han skriver på en blogg och har också en webbsida som heter Return of Kings. Han har även publicerat 15 böcker där han ger råd till män om hur de bäst förför kvinnor i olika länder världen över. I stora delar av världen har han kritiserats mycket för detta och anklagats för att vara kvinnohatare, sexist och för att förespråka våldtäkt.
Roosh V uppmanar män till att bättra på sig själva vad gäller fysik och stil så att de blir mer maskulina och därmed mer attraktiva i kvinnors ögon. De ska bland annat vara vältränade, ha pengar och vara välklädda. På så sätt får de fler kvinnor på fall, menar Roosh. Han hävdar att män och kvinnor är mycket olika varandra både fysiskt och mentalt, och att det mesta av kvinnors värde ligger i deras fertilitet och skönhet.
I februari 2015 kritiserades Roosh V för ett inlägg på sin blogg som han kallade ”How to stop rape”, och där han föreslog att våldtäkt skulle legaliseras. I detta blogginlägg skrev han att ”om våldtäkt blir lagligt skulle kvinnor skydda sina kroppar på samma sätt som de skyddar sina plånböcker och telefoner.” Om våldtäkt blir lagligt skulle kvinnor inte försätta sig i försvagade tillstånd, som till exempel berusade tillstånd på grund av alkohol och droger där de inte kan försvara sig mot män som de inte känner och som antastar dem, hävdar Roosh, och menar att kvinnor då istället skulle skrika, sparka och protestera mot mannens försök och på så sätt tillkalla uppmärksamhet från människor i omgivningen. Om våldtäkt skulle vara lagligt skulle de slutligen upphöra att ske, påstår Roosh, eftersom kvinnor alltså skulle ”lära” sig att skydda sina kroppar.
Roosh V tycks vara emot feminism och kvinnans frigörelse som han menar endast har lett till att dagens kvinnor i och med sin strävan efter självständighet och oberoende inte längre är familjeorienterade på samma traditionella sätt som förr. De är alltså inte längre lika intresserade av att bilda familj med man och barn. På grund av denna utveckling av kvinnans ställning i samhället så är skönhet och sex det enda den moderna kvinnan har att erbjuda män eftersom de inte längre är omhändertagande hemmafruar som lagar mat och uppfostrar barn, menar Roosh.
Varför ser Roosh och hans gelikar det som att kvinnor ska erbjuda män något överhuvudtaget? Kvinnor står inte i skuld till männen på något sätt. De är vare sig skyldiga till att laga mat, föda och uppfostra barn eller vara vackra och erbjuda männen sexuellt umgänge. Jag skulle då aldrig låta någon halvdan, förslappad man som Roosh V, hans gelikar och de flesta andra män är, besudla min kropp. Som jag tidigare nämnt har jag aldrig på något sätt varit intim med en man, och det har sina förklaringar; de duger helt enkelt inte åt någon som jag. Deras kroppar är ovärdiga min. Men det finns någon vars kropp inte är det. Någon som får andra män att framstå som halvdana, svaga och mycket, mycket omaskulina. Med honom är jag mycket intim. I mina fantasier är jag det och det är underbart. I verkligheten kommer jag aldrig att nöja mig med någon annan än honom, för han är som en gud och det jag lever för. Jag trodde inte ens att det existerade en man som han i denna värld, men det gör det, och det fyller mig med obeskrivlig lycka.
Tillbaka till Roosh V och hans gelikar. Roosh menar att män ska vara snygga, vältränade och välvårdade för att attrahera kvinnor och få dem på fall. Men han lever uppenbarligen inte som han lär, för själv är han ju inte snygg och han ser inte heller ut att vara vältränad att döma av de bilder på honom som finns att se. Han ser snarare vek och förslappad ut, och det är nog antagligen också precis vad han är. Men han är ju inte ensam om att vara det kan han ju trösta sig med; de flesta män är ju det, och särskilt våldtäktsmän och de som sympatiserar med dem. Det har väl aldrig någonsin funnits någon attraktiv, snygg och maskulin våldtäktsman.
Det är ju lite märkligt att Roosh V och hans likasinnade tycker att det är konstigt att den moderna kvinnan idag många gånger föredrar att vara självständig och är karriärsinriktad istället för att vara mer traditionell och familjeorienterad. Det är väl inte förvånande att det blivit och är så i samhället när det knappt längre finns några riktiga män att förälska sig i. De flesta av dagens män är ju mer eller mindre antingen som Roosh V och hans gelikar eller så är de slätstrukna, omaskulina och trista på annat vis, det vill säga de är degiga sillmjölkar med noll maskulinitet och tilldragande manlig auktoritet och brist på manlig ömhet och kärlek till en kvinna.
Beträffande en legalisering av våldtäkt så spelar det ju egentligen inte mig personligen någon roll. Våldtäktsförsök riktade mot mig är något som aldrig kommer vara i närheten av att lyckas, för som jag tidigare nämnt så skulle jag med lätthet springa ifrån de flesta potentiella våldtäktsmän. Men de flesta kvinnor är inte som jag; snabb, uthållig och allmänt överlägsen den vanlige mannen, så för dem vore det fruktansvärt om det blev lagligt med våldtäkt, så som Roosh V och hans sympatisörer verkar tycka att det ska vara. Kvinnor ska ju inte behöva vara rädda för att bli utsatta för våld och bli besudlade av kräk som Roosh V och hans gelikar. Roosh hävdar ju att en legalisering av våldtäkt på sikt skulle göra att våldtäkter inte längre skulle förekomma, och det är ju bra att han vill att våldtäkter ska upphöra att ske, att han faktiskt i grund och botten är mån om kvinnor och vill deras bästa. Men det finns ett effektivare sätt att få våldtäkter att upphöra att ske. Ett mycket mer effektivt sätt. De män som känner ett starkt behov av att på ett intimt sätt vara tillsammans med en kvinna som inte är beredd att gå med på det, och mannen i och med detta känner en överväldigande drift att våldta henne, bör hejda sig och istället gå till en kirurg och få sina manliga könsorgan avlägsnat. Det borde vara ett lätt gjort ingrepp, bara ett enkelt snitt. Och så dyrt borde det inte heller bli, så även potentiella våldtäktsmän som inte är så rika borde också ha råd med detta lilla ingrepp. Ett sådant ingrepp skulle ju innebära att de potentiella våldtäktsmännen inte skulle känna vare sig något behov av att vara intima med en kvinna eller än mindre tvinga sig på någon. De skulle inte behöva brottas med sådana känslor och drifter eftersom deras könsdrift skulle vara strypt och dessutom skulle det vara omöjligt för dem att utföra en våldtäkt. Och då skulle problemet med våldtäkt lösas smidigt. Men man kan faktiskt undra om låtsas-män som Roosh och hans gelikar och andra som inte är främmande för våldtäkt överhuvudtaget har några manligt könsorgan. Kanske är de faktiskt födda utan. Det skulle inte vara förvånande med tanke på att de är så omaskulina på alla andra sätt och vis både fysiskt och mentalt; flertalet är ju mer eller mindre kroppsligt förslappade och slätstrukna till sin karaktär. Eftersom de saknar manlig auktoritet framstår de som neutrala, varken man eller kvinna, utan ett trist mellanting: låtsas-män.
Nej, några maskulina män är de sannerligen inte. För riktiga män behöver inte våldta. De har en maskulin attraktionskraft som kvinnor dras till. Men denna attraktionskraft är mycket sällsynt, och Roosh V och hans gelikar saknar den fullkomligt.

Det lugnande fettet

Många gånger har jag fått höra att jag är mager. Allt för mager för att det ska vara hälsosamt. Allt för mager för att någon man ska tycka att det är attraktivt. Att det skulle vara ohälsosamt att vara så pass smärt och vältränad som jag är stämmer inte. Det är konstaterat att de människor i världen som lever längst, bland annat i de så kallade Blå zonerna, är lätt underviktiga. Beträffande att inte någon man skulle tycka att det är attraktivt med en kropp så smärt som min är ingenting att bekymra sig för. Det räcker ju egentligen att jag vet hur överlägsen min smärta, vältränade kropp är. Vad flertalet män tycker och inte tycker är attraktivt med en kvinnlig kropp går inte att ta på så stort allvar. Det är ju uppenbart att många inte kan se vad som rent fysiskt är attraktivt, vackert och åtråvärt. Varför skulle annars till exempel Cristiano Ronaldo vara otrogen med massor av kvinnor världen över mot sin dåvarande flickvän Irina Shayk, en utav de absolut vackraste kvinnorna i världen? Man kan undra hur det står till i den typen av manshjärna.
Det är inte jag som är för mager. Det är de flesta andra människor som är för tjocka, och i jämförelse med dem är jag i deras ögon naturligtvis mager. Hursomhelst, om nu man tycker att det är oattraktivt med en smärt kropp som min så är det ändå ingenting i jämförelse med hur oattraktiva jag tycker att de flesta manskroppar är, kan jag lova.
Generellt tycks män föredra fylliga, kurviga kvinnor, enligt undersökningar som gjorts. De vill att kvinnan ska ha runda former som de menar tyder på att kvinnan är frisk och fertil. Männen i undersökningen hävdar att mäns kvinnoideal är det som det alltid varit; stora bröst, stor bak, smal midja och långt hår. Utöver detta ska kvinnan vara varm, kärleksfull, mjuk och familjeorienterad. Med andra ord föredrar de flesta män kvinnor med hull på kroppen. Hull består ju mer eller mindre av fett. Och fett ska vara lugnande. Till exempel fet mat sägs ju ha en lugnande inverkan på den som äter den. Förklaringen till att många män föredrar fylliga kvinnor är kanske helt enkelt fettets lugnande inverkan. Många män är kanske så nervösa för att kunna prestera i den intima akten att de kan behöva lugnas. Och då är kanske en fyllig kvinnokropp med mjukt hull lugnande och stärkande för självförtroendet.
Om en fylligare kvinnokropp är lugnande med sina mjuka former så är kanske en fastare kropp som socker, som likt socker i mat stressar upp blodsockret hos den som äter det. En härlig sockerkick. Socker är godare än fett att äta, men flertalet män ska visst föredra salt, fet mat framför söt mat. Om de föredrar fetare, fylligare mat kanske detta går igen i kvinnosmak; det vill säga att de föredrar fylligare kvinnor med stora bröst, som ju består av fett, framför magrare kvinnor som är mer flicklika och söta.
Hur som helst, att vara så smal och smärt som jag är har även här sina fördelar. Om nu män tycker att det är så oattraktivt med magra kvinnor, som så många hävdar att de gör, så behöver jag ju inte bekymra mig för sexuella övergrepp eller våldtäkt. Visserligen hävdas det ibland att våldtäktsmän våldtar vem som helst. Att det hela handlar om makt över offret och har inget med attraktionskraft att göra. Om det nu är så, så skulle hur som helst flertalet män ha stora svårigheter att försöka tvinga sig på mig. Naturligtvis skulle jag springa ifrån de flesta potentiella våldtäktsmän och andra män också för den delen. Men om någon man nu mot all förmodan skulle få tag i mig så skulle han ju ändå inte kunna göra så mycket eftersom han förmodligen inte skulle lyckas bända upp mina starka, vältränade lår. Och som om inte det är nog som försvar så har jag ju mina armbågar. Eftersom jag inte har en massa överflödigt hull på kroppen så är mina armbågar vassa. Likt svärd skulle de skära genom hullet på en trakasserande mans mage. Jag skulle ju faktiskt kunna göra honom en tjänst genom att skära bort det. Enligt dagens forskningsrön ska det ju vara ohälsosamt och farligt med överflödigt fett på magen. Om den potentielle trakasserande mannen har en muskulös mage utan överflödigt hull och jag sticker mina vassa armbågar i den så återstår det att se om mina svärdsliknande armbågar lyckas skära genom hans sköldliknande mage. Men det tror jag nog att de gör, för ben är starkare än muskler.

Kockarnas recept på orätter

Åtskilliga världen över slaktas för att bli kött åt människor att köpa i affärer och att äta på restauranger. I restaurangvärlden anses köttet av flertalet kockar vara den grundläggande delen av en maträtt. Många kockar är uppenbarligen fascinerade av kött och de sätt det finns att tillaga det på. De ser kött som det centrala och maträtter på restauranger är alltid uppkallade efter köttet. Men det är märkligt att de kan se på kött på detta sätt, som det primära i en måltid. Kött innehåller ju fetter och proteiner, men inga kolhydrater, och kolhydrater är det viktigaste att få i sig för en människa. Det är kolhydraterna som är det primära bränslet för kroppen och hjärnan. Till exempel människor som håller på att dö av svält behöver i första hand kolhydrater. Livsmedel innehållande kolhydrater, till exempel grönsaker, frukt, sötsaker m.m borde alltså inte underordnas livsmedel innehållande mycket protein, men inga kolhydrater. Proteiner behövs bara i små mängder i kosten. Kolhydraterna borde alltså ses som den centrala delen av en maträtt istället för att endast vara ett tillbehör till kött och fisk, som ju inte ens borde förekomma på tallrikar.  Men av den uppfattningen är inte flertalet kockar och restaurangfolk. De kanske inte har funderat i de banorna på grund av att de äter så mycket proteinrikt kött istället för livsmedel med kolhydrater, och följaktligen kanske deras hjärnor inte fungerar riktigt på grund av bristen på kolhydrater. Eller så är de helt enkelt trångsynta. Ja, det måste de ju vara då de inte inser hur fel deras yrke är; att stå där och skära i kött som tillhört unga djur som blivit fråntagna sina liv som de borde vara berättigade att leva, och också skulle få leva om världen var som den borde vara. Men det är den inte. Inte än. Men den kommer att bli det den dag när människor världen över skaffar sig högre ambitioner i livet än att lyckas i sina yrken och karriärer. När de skaffar sig ambitionen att göra världen bättre för de som behöver det. De som verkligen behöver det mest; utsatta, lidande djur som är offer för mänskliga grymma verksamheter; däribland slakt.
Kockarna är en yrkesgrupp som borde vara i täten i riktning mot en matvärld där kött inte finns på menyn. Inte för miljöns skull, inte för människors hälsas skull, utan för djurens skull. För många människor ses miljöförstöringen och folkhälsan som främsta anledningar till att minska på eller utesluta kött ur kosten. Men detta borde bara ses som sekundära anledningar. Den primära anledningen till att utesluta kött ur kosten är djuren och det lidande, den rädsla och för tidiga död de möter på slakterierna. Men inte ens en sådan sak inser folk. Till exempel statsminister Stefan Löfven säger sig ha minskat på sitt köttätande för miljöns skull. Kan han inte se att inget klimathot och ingen miljöförstöring någonsin kan bli lika akut och skrämmande som det systematiska slaktande som är åtskilliga djurs fasansfulla öden? Att en sådan person utan denna insikt blivit vald till statsminister är mer skrämmande än något klimathot. Det visar vilken känslokyla som råder i samhället. Det visar att människor, varken de högt styrande eller andra, ens reflekterar över de individer som inte ser ut och är som de, men som är förnimmande varelser i stånd att lida och känna.
Genom sina yrken är de flesta kockar aktörer i samhället som förespråkar kött och köttätande. En utav dessa kockar är Jörgen Rasmussen som driver restaurangen Kött och Bar i Kalmar. I en artikel om honom läste jag att han strävar efter att få till den perfekta köttbiten, men att vägen dit är lång. Den börjar redan med djuren som köttet kommer från, och deras tillvaro innan slakt, menar Jörgen. I artikeln får man följa hur Jörgen besöker en gård med kor där han ska välja ut en som ska bli kött till hans restaurang. Där finns ett femtiotal kossor och kvigor som har generöst med utrymme. Jörgen får upp ögonen för en Hereford Simmental och synar den. Han undrar vad den heter, men bonden säger att de kor som ska slaktas bara blir ett nummer och har inga namn eftersom människor vill nog inte äta något som haft ett namn. Så kossan som Jörgen pekat ut för slakt förblev namnlös, men inte utan nummer. 0375 är utvald, det är hon som ska ligga på grillen om några månader.
Jörgen hävdar att han väljer ut gårdar som vårdar djuren väl, och där de betar fritt och äter gräs, klöver, maskrosor och örter. Detta gör att djuren växer upp långsamt och köttet hinner utveckla en rik och fyllig smak samtidigt som det blir välmarmorerat och därför naturligt mört. Jörgen menar att djuren dessutom också har en avstressande miljö och att det är viktigare än man tror för att köttet ska bli bra. Han poängterar också att det inte bara är djurens kost som avgör, utan också hur stressat djuret är vid slakttillfället. Stress höjer också ph-värdet vilket ger köttet en vinröd färg.
0375 blev alltså utvald och fick några månader senare åka till slakteriet i Kalmar. Några dagar senare hängs köttet och ska hänga i tre veckor för att vattnet ska dunsta från det. När dessa tre veckor har gått skär styckare loss revben, ryggbiffar, flankstekar, bogbladsbitar och entrecoter. Det som är kvar 0375 förs sedan till ett kylrum i Jörgen Rasmussens restaurang Kött & Bar.
Det är obegripligt hur Jörgen oberörd kan följa denna process; han väljer ut kvigan, klappar den och bestämmer att den ska till slakt och mötas av rädsla och död för att bli kött i hans restaurang. Hur kan han göra så mot denna levande varelse som kunde ha levt ett långt och lyckligt liv på betesmarkerna? När Jörgen får resterna av den slaktade kvigan till sin restaurang kan han då inte inom sig se livet i dess blick och återuppleva känslan av att klappa dess mjuka päls? Berörs han inte alls av faktumet att detta djur levde och också borde ha fått fortsätta att leva? Med vilken rätt beslutar han att kvigan ska berövas sitt liv? Med vilken rätt skickar bonden detta djur till slakt? Det finns ingen moralisk rätt att göra detta, men människor som Jörgen och bonden gör det ändå, för de är orättrådiga och trångsynta precis som så många andra människor är. Jörgen framhåller att det är viktigt att djuren har haft det bra i sitt liv på bondgården. Men när jag pratade på telefon med honom om detta framkom det att han är av denna uppfattning att djuren ska ha det bra för att köttet blir bättre då, och inte i första hand för djurens skull. Jörgen hävdade att det är hans jobb att tillaga välsmakande kötträtter, och när jag frågade om han kunde tänka sig att utesluta kött och bara ägna sig åt att laga och äta vegetariska rätter, sa han att han att han inte kunde tänka sig det för det skulle inte vara lika ”roligt”. Dessutom hävdade han att människor behöver äta kött för att må bra. Jag har inte ätit kött och fisk på över tretton år, och min kropp är vida mycket mer välmående än andras kroppar som ju många dras med åkommor av olika slag. Och det är ju uppenbart att min hjärna fungerar ypperligt utan kött i kosten. Jag kan ju tänka klart, medan de flesta andra är fast i trångsynthetens träsk.
De främsta skälen till att inte äta kött anses av många vara att miljöförstöringen minskar genom minskat utsläpp av växthusgaser samt att folkhälsan förbättras genom att den minskade mängden rött kött och istället mer grönsaker gör människor friskare. Det är dessa skäl som det brukar handla om i debatter om köttätande och då människor väljer att dra ner på sitt köttätande. Naturligtvis ser man inte över trångsynthetens och känslokylans barriärer att det främsta skälet är slaktdjurens lidande; att det systematiska dödandet av dem minskar.
Jag ringde till köksmästare Mikael Einarsson på köttrestaurangen Djuret i Stockholm och frågade om jag kunde få ställa några frågor angående hans restaurangverksamhet och hans syn på köttindustrin som ju hans verksamhet är en del av i och med att restaurangen använder kött från slaktade djur. Mikael Einarsson föredrog att få svara på frågorna på e-post och sa att han skulle svara inom några dagar. Så jag skickade alltså frågorna på e-post där den övergripande frågan var hur han, i relation till mitt argument att djur i egenskap av att vara kännande, levande varelser ska tillskrivas rättigheter till liv och till hänsyn, rättfärdigar sin verksamhet som använder sig av slaktprodukter. Det vill säga hur han rättfärdigar att djur dödas, men att det är otänkbart att människor skulle behandlas på samma sätt. Vilken är måttstocken för huruvida rättigheter till liv utan lidande ska tillskrivas en individ? Dagarna gick och blev till veckor utan att Mikael Einarsson hörde av sig, så slutligen ringde jag upp honom och frågade om han inte hade fått mailet. Det hade han, sa han, men han hade bestämt sig för att inte svara på frågorna. När jag undrade varför sa han att han inte har tid med sådana som jag. Sådana som jag? Vad tror han egentligen? Det finns inga ”sådana” som jag, det finns bara en sådan fantastisk person och det är jag. Hursomhelst så slängde han på luren utan ett ord mer. Eftersom han inte vill svara på mina frågor får jag helt enkelt dra mina egna slutsatser, vilket är lätt. Mikael Einarsson vill inte svara på frågorna helt enkelt för att han inte kan. Han kan inte rättigfärdiga att djur systematiskt slaktas och därmed blir berövade sina liv. Han kan inte rättfärdiga sin verksamhet. Han kan inte göra det helt enkelt för att det inte går. Helt enkelt för att hans verksamhet, köttindustrin och hela slakteriverksamheten är fel och aldrig går att rättfärdiga.

I dagsläget verkar de flesta kockar inte vilja anta utmaningen att endast laga vegetariskt och få människor att bara äta vegetariskt. Kanske är kockarna inte tillräckligt skickliga på att laga mat för att skapa välsmakande vegetariska maträtter, vilket ju egentligen inte är svårt alls eftersom de flesta vegetariska livsmedel är välsmakande i naturligt tillstånd. Men kanske är restaurangkockarna i själva verket så usla på att laga mat att de inte ens klarar av att komponera ihop en vegetarisk meny. Hursomhelst, vill de inte vara någon som leder folks ätande i rätt riktning? Vill de inte vara någon som leder folk mot en kost fri från kött? Det borde de vilja, för det är den rätta riktningen. En riktning som innebär att kroppen renas från många ohälsosamma ämnen, men framförallt där själen renas genom vetskapen om att inte vara del i köttindustrins systematiska, grymma slakt av åtskilliga djur.
Förr eller senare kommer de att vilja vara den kock som leder människor och hela samhället i rätt riktning angående mat och kost. Förr eller senare kommer de att föredra ett saftigt äpple framför en köttbit.