Varje litet liv ska vara en vän


Det hävdas, bland annat av FN-samfundet i och med principerna om de mänskliga rättigheterna, att det är skäl nog att vara människa för att ingå i den moraliska sfären av hänsynstagande och vara berättigad till rättigheter. Man menar att människor har ett inneboende värde som består i de specifikt mänskliga egenskaperna såsom förnuft, rationalitet och ett moraliskt sinne. Djur saknar mer eller mindre dessa egenskaper, och det är framförallt detta faktum som hållit och håller djur utanför den moraliska sfären av hänsynstagande.

Under historiens gång har det allmänt ansetts att det inte finns några moraliska skyldigheter att ta hänsyn till djurs intressen, och att de inte ska tillskrivas rättigheter på samma villkor som människor. Allmänt anses det att djurs liv och lidande är mindre betydelsefullt än människors lidande. Men vikten av att förhindra lidande och död minskar inte på grund av att individen som lider eller dödas inte tillhör den mänskliga arten. Jämlikhetsprincipen måste tillämpas på alla levande varelser. Huruvida en individ ska visas hänsyn ska inte avgöras av egenskaper som antalet ben, graden av intelligens eller förmågan att tänka förnuftigt. Det som berättigar till hänsyn är förmågan att lida och känna. Detta är de mest grundläggande egenskaperna för levande varelser. Liksom människor har djur förmåga att lida och känna, och det är det starkaste skälet till att de ska ges lika värde och hänsyn som människor. Av detta följer att djurs intressen av att undkomma det lidande som de upplever i och med djurförsök och slakt bör sättas före människans intressen av vetenskapliga framsteg och av att tillfredsställa smaklökarna.

FN-samfundet och dess demokratiska samhällen anser att rättigheter, såsom rätten till liv, förbud mot tortyr och annan grym behandling, samt förbud mot diskriminering, ska respekteras och tillerkännas alla människor, vilket innebär att åsidosättande på grund av kön, etnicitet, intelligensnivå eller andra egenskaper inte får ske. Man säger sig alltså vilja verka för att främja rättigheter för alla individer oberoende av deras egenskaper, men ignorerar ändå stora orättvisor just av individ- och egenskapsrelaterade skäl. Det är det man gör då man inte tillerkänner andra varelser, nämligen djuren, lika respekt och hänsyn som människor.

Åtskilliga djur dödas och är utsatta för lidande bland annat inom slakteri- respektive djurförsöksverksamheten. Djuren nekas rätten till liv då de slaktas. Djurförsök är en form av grov tortyr då det tar sig i uttryck på ett mycket likartat sätt; djur utsätts för elchocker, skållas, bränns m.m precis som människor har blivit utsatta för under grov tortyr. FN-samfundet hävdar att tortyr alltid är fel och aldrig får förekomma, men detta motstånd mot tortyr gäller alltså bara då det handlar om människor. Själva tortyrhandlingen och det lidande den medför är man uppenbarligen inte emot då det tillåts att djur utsätts för plågsamma experiment liknande tortyr. Detta är en form av dubbelmoral av FN och dess stater. Om det hävdas att skillnaden är att det är människor som lider i det ena fallet och djur i det andra så måste man förklara varför en skillnad i arttillhörighet kan göra någon moralisk skillnad i de två gruppernas behandling. Om det är fel att vålla lidande så är det fel oavsett vem som lider. En individs etnicitet, kön, intelligensnivå och andra färdigheter är irrelevanta egenskaper för moraliska rättigheter liksom arttillhörighet är det.

Alla levande, kännande individer bör behandlas med jämlik hänsyn. Världen ska vara en plats full av lycka där varje litet liv är en vän.

image  image   image

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s