Trollälvan – i denna värld för att ställa allt till rätta, eftersom bara hon vet hur allt ska vara


Att vara en varelse i en smidig och uthållig kropp är underbart. Att ha ett sinne och en själ som är fria och överlägsna varje annat sinne och själ är fantastiskt. Här uppstår berusande känslor och tankar. De är olika alla andra känslor och tankar som uppstår hos andra människor. Tankarna hyllar, beundrar och sprider känslan av överlägsenhet, fulländning och av att vara värdefull in i det djupaste av själen. Intensiva lustkänslor kan uppstå och fylla hela väsendet med en lycka så överväldigande att vanliga människor knappt kan förstå den och än mindre sätta sig in i hur det känns.

Tänk att vara en sådan uthållig, smidig varelse med ett överlägset sinne där underbara lustkänslor kan uppstå och växa sig till överväldigande lycka. Skulle inte det vara fantastiskt? Ja, det skulle vara fantastiskt. Jag vet det eftersom jag är denna varelse.

Ja, jag är detta väsen. Mitt sinne och min själ bor i min fulländade kropp. Min kropp och själ är ett, en fantastisk sammansmältning. Den person jag är gör mig fulländad, helt enkelt för att mina tankar och känslor säger det, och eftersom de gör det så måste det vara så. Därmed gör fulländningen mig överlägsen andra eftersom de inte anser sig själva vara fulländade. Ingen är perfekt, heter det ju enligt den allmänna uppfattningen, vilket de ju omöjligt heller kan vara med sina tillkortalommanden.

Jag är aldrig kritisk mot mig själv. Hur skulle jag kunna vara det? Jag har alltså inte negativa tankar om mig själv såsom många andra har om sig själva. Därmed inte sagt att jag inte kan vara ledsen och olycklig, för det kan jag. Jag kan vara mycket, mycket ledsen, förtvivlad och olycklig, men när jag är det så är det inte mig själv det beror på utan omgivningen.

De flesta andra människor har skapade sociala relationer, alltså relationer utanför den närmsta familjen (mor, far, syskon), och avlönade arbeten. Detta är viktigt för de flesta har jag förstått. Genom sina jobb och relationer känner de sig betydelsefulla och älskade och att saker och ting har en mening. För många är uppenbarligen deras jobb ett slags identitet, vilket de skulle känna sig betydelselösa utan. För mig skulle ett jobb aldrig kunna bli min identitet som styr hur jag ser på mig själv. Jag har överhuvudtaget aldrig haft något jobb. Är det inte fantastiskt att vara 30 år och aldrig ha jobbat? Jag har endast haft några praktiker, men de har inte fungerat eftersom jag har känt mig kvävd och fångad på arbetsplatserna. Jag har helt enkelt inte stått ut där. Detta beror på att jag avskyr plikter, att lyda under andra och anpassa sig såsom man måste på en arbetsplats. Jag tycker inte om att ha tider att passa, och när jag hör någon säga att jag ska befinna mig på en viss plats vid en viss tidpunkt tänker jag: ”du bestämmer inte var jag ska befinna mig vid den tiden, det gör jag”. Motivationen rinner av mig då jag ska vara på ett ställe som inte intresserar mig. Flertalet människor finner sig i och uppskattar att gå till sina arbeten, men jag förstår inte hur de står ut med det dag efter dag. Vill de inte känna sig fria och ägna dagarna åt annat än arbete? Uppenbarligen är de av naturen slavar. Själv måste jag ju vara någon slags högstående person, någon som blir försörjd och betjänad av samhället istället för att själv betjäna samhället. Det är underbart att vara någon som inte är en del av samhället, utan istället stå utanför det. Ja, jag står utanför samhället, jag står högt, högt över det.

Inte heller sociala relationer upptar min tid såsom det gör för andra. Ofta ger det mig ingenting att umgås med människor. Jag tycker att de flesta är intetsägande och känner inget behov av att ha dem som vänner. I vuxen ålder har jag överhuvudtaget aldrig haft några vänner och än mindre någon pojkvän. Aldrig heller har jag varit intim med en man. För vem skulle egentligen duga åt någon som jag? Men jag kan bli förälskad. Jag blir det inte lätt eftersom bara ytterst få män attraherar mig. Men när jag väl blir förälskad blir jag det ordentligt. Då betyder ingenting annat något jämfört med förälskelsen och aldrig är mina känslor så starka som då. Jag är övertygad om att dessa starka känslor av förälskelse är livets mening.

Mitt skrivande framöver kommer att handla om allt det som intresserar mig. Jag har förstått att många skriver bloggar, och kan andra som inte har något att säga skriva en blogg måste ju jag som har oändligt mycket att säga kunna göra det! Jag ska alltså skriva om sådant som intresserar mig, men också om sådant som det är av yttersta vikt att andra människor blir upplysta om, nämligen om djuren och deras rätt till hänsyn.

En betydande del av mitt skrivande här kommer att handla om djur och de rättigheter de borde ha. Hur djur behandlas i världen, bland annat inom slakteri- respektive djurförsöksverksamheten är den största orättvisan och moraliska orättrådigheten i dagens samhälle. Jag har genom åren läst en hel del kurser på högskolan, bland annat inom turismvetenskap och inom arkeologi. Jag tycker att det är spännande med gömda skatter, skelett och kvarlevor och ibland drömmer jag om att vara en Indiana Jones eller Indiana Jöns som han heter i Kalle Ankas Pocket som jag dagligen läser. Men det första arkeologiläraren på A-kursen i arkeologi upplyste mig och de andra kursdeltagarna om var att arkeologi inte är så dramatiskt och spännande som i Indiana Jones värld. Om vi nu hade sökt till kursen för att vi drömde om att vara som Indiana Jones, la han skämtsamt till. Uppenbarligen trodde han inte att någon gjort det, men det var ju precis vad jag gjort. Plötsligt tyckte jag inte att arkeologi kändes lika intressant längre och valde senare att läsa statsvetenskap. Jag gjorde det för att det verkade vara det mest intressanta och jag läste ju hellre på högskolan än tvingades jobba. I kurserna lärde jag mig om var makten i samhället finns och om den hyllade ”viktiga” demokratin som jag mer och mer insåg hade brister och var fördärvande i samhället, särskilt för en grupp varelser, nämligen djuren. Jag insåg hur orättrådiga och blinda de demokratiskt valda makthavarna i statsapparaten är som tillåter och blundar för att åtskilliga djur lider och dödas bland annat inom forskningen och inom slakteriverksamheten. Följaktligen borde de inte ha de maktpositioner de har. Sådana maktpositioner borde istället innehas av en rättrådig person med moraliskt gott sinne. Någon, som precis som jag ser världens största orättvisor, grymheter och fel.

Jag kommer här framöver skriva mycket om djurrätt, rättvisa, etik, moral och om makten inom beslutsfattande församlingar såsom regeringar. Jag har en examen i statsvetenskap och mänskliga rättigheter. Med andra ord har jag kunskap om hur stater styrs. Alltså har jag den rätta utbildningen, den rätta inställningen och den rätta personligheten för att vara i en position att tala om hur samhällen och stater borde se ut och styras världen över.

Hur djur behandlas engagerar mig oerhört mycket, men jag kommer också att skriva om mina intressen som utgörs av löpning, böcker, film och det underbara solandet och badandet och allt det som det innefattar. Och naturligtvis också om hur det är att vara någon som jag, så annorlunda andra människor, så överlägsen andra människor!

IMG_0213

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s